vård

Sjukt barn

Råd kring de vanligaste barnsjukdomarna

Barn ger mycket glädje och livslust. Men kan också innebära oro, speciellt när de är sjuka. Här kan du läsa om våra vanligaste barnsjukdomar. Deras symptom, smittorisk och åtgärder.

De flesta barnsjukdomar går över av sig själva om barnet får vila men ibland behövs det naturligtvis hjälp av läkare eller mediciner.


Barnsjukdomar som mässling, röda hund, påssjuka och kikhosta var tidigare mycket vanliga men är numera sällsynta tack vare att så många föräldrar låter vaccinera sina barn.


Feber

Det är normalt att barnets kroppstemperatur varierar en del och även individuella avvikelser kan förekomma. Feber är ett tecken på att kroppens immunförsvar fungerar. Små barn har ofta högre feber än vuxna. Det är som regel ingen fara att temperaturen stiger upp mot 40 grader. Det viktigaste är att se till barnets allmänna tillstånd och att vara uppmärksam på att barnet inte blir helt apatiskt eller slött. Ett barn med feber men som i övrigt mår bra, orkar leka och dricker och äter är det i regel ingen fara med.

Få ned feber

Det går att få ned febern genom att ge barnet kall dryck som kyler inuti kroppen eller genom att hålla nere rumstemperaturen. Om det inte hjälper finns febernedsättande medel t.ex. paracetamol, men ofta är det överflödigt. Barnets infektionsförsvar är effektivare när temperaturen är över 37 grader.

Förkylning och hosta

Förkylning och hosta orsakas vanligtvis av virus. Det bästa är att låta barnet vila och dricka mycket vatten. Om ditt barn får ordentlig nästäppa kan du ge barnet koksaltlösning i näsan. Om det inte fungerar finns receptfria näsdroppar eller spray för barn på apoteket. Följ anvisningarna på förpackningen.

Var uppmärksam på avvikelser

Var uppmärksam på allt som avviker från en vanlig förkylning som till exempel hög feber, svår hosta, ont i öron och så vidare. Då bör du kontakta sjukvården.

Kontakta BVC sjukvårdsupplysningen eller husläkarmottagning...
•Vid feber hos barn yngre än tre månader eller feber över 40,5 grader
•Om barnet haft feber mer än tre hela dygn.
•Om barnet har feber och ont i örat.
•Om barnet haft ögonbesvär i mer än tre dagar.
•Vid feber och halsont.
•Barnet har halsont och kan inte öppna munnen normalt
•Vid hudproblem eller utslag.
•Vid smärta eller klåda i underlivet eller stjärten.
•Vid ledvärk.
•Vid uttorkning
•Buksmärtor och gukgröna kräkningar
•Vid svår buksmärta
•Barnet kan inte svälja sin egen saliv
•Vid matproblem eller matvägran.
•Stora hudblödningar
eller om du av annan anledning känner dig orolig över barnets hälsotillstånd.

För sjukvårdsupplysningen ring 1177

Kontakta akut barnsjukvård...
•Om barnet har feber och rejält ont i magen.
•Om barnet har feber och rejält ont i huvudet eller är stel i nacken.
•Vid urinvägsproblem och/eller smärta vid kissning.
•Om barnet har feber och kräks mycket.
•Om barnet är slött, medtaget och dricker dåligt.
•Om barnet kräkts mycket och haft diarréer, men ändå är rosig om kinderna och visar att det är törstigt.
•Om barnet har svårt att andas eller får blåa läppar.
•Om barnet får kramper.
•Vid kraftig ledvärk och feber.
•Om pojken har ont i pungen.
•Vid allvarliga olycksfall.
•Vid oförklarlig andfåddhet eller andningsproblem
•Vid förgiftning.


För akut vård ring 112 och begär ambulans.